”Han gjorde det! Den jäveln! ” Utbrister någon i lokalen. Under drygt en minut stannar Sverige upp med ett vrål av självklar glädje. ”JAAA!” En minut av dans, kramar och kamratskap. Alla sociala skillnader som fanns mellan oss är nu bortblåsta. Nu finns bara glädjen och stoltheten till Zlatans klack.
Men vad gjorde han egentligen?
Jag och grabbarna spelar alla- mot- alla på grusplanen. Det är en vanlig morgontradition på min gata under sommaren. Men för ovanlighetens skull slutar vi spela vid lunch. Då Sverige snart spelar mot Italien i fotbolls-EM.
Och jag gick hem för att byta ut den iranska landslagströjan till en fejk-version av den svenska som farsan nyligen köpt från Kvibergs marknad. Namnet ”Ibrahimovic” är fastklistrad på min rygg.
Här sitter vi alla i en mörk och nersläckt källarlokal. Invandrarna. Några studenter. En och annan A-lagare. Hopsmälta med den grupp arbetare som alltid har en snus i käften. Rummet luktar olika typer av svett. En blandning av tonårspojkar, omklädningsrum och en stadig fylla under midsommarafton.
Vi sitter förväntansfullt och hoppas att just detta landslag - med Larsson, Ljungberg och Zlatan- kan gå långt i turneringen. Alla med fastklistrade blickar mot den vita duken som visar matchen. Bilden är en halvsuddig reflektion av gubbar i blått, grönt och gult.
Men sent i matchen skapas magi.
” Hörna Sverige från vänster…. Jakobsson nickar vidare…kalabalik i mitten, där är Mellberg, där är Ljungberg, så faller Ljungberg, målvakten går ut och bollen går i MÅL. I MÅL! I MÅL! Det är ett drömmål av Zlatan Ibrahimovic! Det är inte möjligt. Han klackar bollen ! ”.
En av oss gjorde det. En kaxig invandrare som oss. Ingen vågade göra något osannolikt under den matchen. Laget spelade svenskt och tråkigt och mittfältarna sprang efter Mellbergs alla långbollar. Men Zlatan vågade. Han klackade bollen i mål. Och i intervjun efter matchen säger han: ”Det var ett väldigt snyggt mål”.
Det var dagen då Zlatan lärde alla oss med utländsk bakgrund att jantelagen – egentligen - är en helt onödig social konstruktion. För en spinkig brun pojke från Göteborg vände Zlatans klack världen uppochner .
Under min tid i skolan möttes jag av låga förväntningar från mina lärare. Vilket fick mig att aldrig riktigt tro på mig själv. Men efter den där klacken så växte mitt självförtroende stadigt under tonåren. Om Zlatan kan – så kan även jag. Nu är jag 29 år och ganska säker på mig själv. Men under tonåren tittade jag med töntig blick in i spegeln, för att sedan förkroppsliga Zlatans självförtroende. Jag ville visa vem som är bäst – vid varje tillfälle. Jag vet. Det låter löjligt, men så var det.
Utan Zlatan hade jag nog lyssnat på alla lärare som sa: ”Du borde ha mer realistiska mål ” eller ”Din svenska är bra eftersom det inte är ditt modersmål”.
Zlatan gav mig en form av medborgerligt självförtroende. Jag är svensk – alla som inte tycker det, er skiter jag fullständigt i. Eller som Zlatan själv sa i en intervju: ”deras åsikter kliar mig inte någonstans”.
Men han gav också den svenska invandraren något annat, kanske lika värdefullt. Den kritiska insikten att du inte ska behöva vara dubbelt så bra som din svenska kollega för att bli befordrad. De ojämlika måttstockarna uppfattas idag som ett problem, så var det inte för tjugo år sedan. Ett typiskt exempel på olika måttstockar är alla tyckare som anser att Zlatan är pengarkåt för att han har ett affärssinne. Jag tveksam till att dessa personer utrycker sig likadant om Björn Borg - som i princip gjorde samma sak.
Nu närmar vi oss bokslutet för Zlatans fotbollskarriär. Han kommer nog gå till historien som den mest samhällsomdanande idrottsmannen i svensk historia.
Och det absolut viktigaste jag lärt mig från Zlatan är att skita i jantelagen och sedan bojkotta alla jävla kräftskivor. Men också andra kulturella ritualer som många ofta känner att de behöver utöva för att passa in. Om man bortser från mina föräldrar, så tänker jag aldrig foga mig inför någon eller något.
Zlatans klack mot Italien visar att alla inte behöver köra tråkiga tjongbollar. Bli aldrig nöjd med det vanliga. Foga dig aldrig och förminska inte dig själv på grund av jantelagen.
Gå din egen väg och skit i allt kulturellt förtryck som får arbetarklassungar att inte våga dra en klack i krysset.
18 juni 2020.
Jag, år 2004.